Svenska flaggans historia
Från tretungad flagg på örlogsfartyg och sillsallater till att ha en helt egen dag. Den svenska flaggans utseende och roll har förändrats över tid och det var inte förrän år 1906 som den svenska flaggan, på riktigt, blev den nationssymbol vi känner idag.
Den svenska flaggan har anor från 1550-talet, d v s från slutet av Gustav Vasas tid. Förlagan tror man var det danska rödvita korsbanéret, Dannebrog. Färgerna hämtades från lilla riksvapnet med dess tre gyllene kronor på blått fält. Ett tecken som under 1400-talet ofta brukats som fälttecken för svensk trupp, både till lands och till sjöss.
Flaggan användes i första hand av kungen och hans krigsmakt, främst flottan. Från Gustaf II Adolfs tid - 1620-talet – finns det bildbevis för att blågula korsflaggor fördes på svenska skepp. Flaggorna var antingen tvärskurna eller försedda med tungor.
Sveriges första flagglag
Vår första flagglag - från 1663 - föreskrev, att flaggan med tre tungor skulle förbehållas örlogsfartygen. Privata handelsfartyg fick nöja sig med den tvärskurna varianten. Till lands hissades den tretungade flaggan vid militära anläggningar, men så småningom också vid kungsgårdar och liknande.
Under den svensk-norska unionens tid - 1814 till 1905 - var båda nationernas flaggor försedda med ett unionsmärke i det övre fältet intill stången. Det innehöll från och med 1844 element av båda ländernas flaggor och gick ofta under beteckningen "sillsallaten".
Under inverkan av tvisterna med unionsbrodern spirade en svensk nationalism och vår flagga hissades allt oftare och av allt fler. Flaggfester på Skansen från och med 1893 och Stockholmsutställningen 1897 bidrog till populariteten. I samband med unionskrisen 1905 flaggades allmänt - på sommaren med blågul flagga med unionsmärke, på hösten, då brytningen var definitiv, utan märke.
Nytt sekel, ny flagglag
1906 kom en ny flagglag, som för första gången skapade fasta regler för flaggans proportioner och färgnyanser. Nu fastslogs också, att den tretungade flaggan endast skulle användas av kungahuset och av krigsmakten.
Från 1916 har vi firat "Svenska Flaggans Dag" den 6 juni. Dagen har historisk förankring. Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges konung och den 6 juni undertecknades 1809 års regeringsform, den som gav oss så många viktiga medborgerliga rättigheter: samvetsfrihet, tryckfrihet och säkerhet till person och egendom.
Första världskrigets isolering, parlamentarismens genombrott och många av våra livaktiga folkrörelser bidrog till flaggans popularitet. I hemmen togs bordsflaggor i bruk. Det blev vanligt med fasadflaggor. Flagglagen moderniserades 1982. Då fick också Svenska Flaggans Dag rang av nationaldag - den dag då vi hälsar nya medborgare välkomna och då vi hyllar Sverige som en fri nation med fritt statsskick
Lag om Sveriges flagga